Tidigare
Är mansdominansen ett hinder för jämställdhet?
Den 11 oktober medverkade professor Eva Ranehill i ett SNS-seminarium om jämställdhet på temat Är mansdominansen ett hinder? Seminariet spelades in och går att se på SNS Play
Påverkar penningpolitik den ekonomiska ojämlikheten?
Det finns starka argument för att så är fallet. Penningpolitik kan påverka förmögenheter genom dess direkta effekt på räntor som, till exempel, skapar ett flöde av förmögenheter mellan sparare och låntagare. Det betyder att det kan finnas vinnare och förlorare när Riksbanken fattar penningpolitiska beslut. En ny avhandling vid Lunds universitet studerar hur penningpolitiken har påverkat förmögenhetsojämlikheten i Sverige mellan 2000-2007. Resultaten visar att en penningpolitisk åtstramning omfördelar förmögenheter från rikare till fattigare, från äldre till yngre och från individer som bor i större städer till individer som bor i mindre städer. Dessa resultat drivs framför allt av att förlorarna av penningpolitiken minskar sina fondtillgångar och att vinnarna ökar sina reala tillgångar. Penningpolitikens inverkan på förmögenhetsojämlikheten är dock begränsad, eftersom många estimat inte är statistiskt signifikanta. Detta beror rimligen på att perioden som studeras är kort och att penningpolitiken var förhållandevis stabil under denna period. Även om fördelningseffekter inte bör vara en prioriteringsfråga för penningpolitiken, som bör fokusera på att behålla en låg och stabil inflation, så visar dessa resultat att en omfördelning kan ske. Det kan i sin tur hjälpa beslutsfattare att besluta om möjliga åtgärder, i de fall det behövs.
Distansundervisning ledde till lägre betyg för attraktiva kvinnliga studenter, men inte för attraktiva män
Hur påverkas studenters betyg av deras utseende?
Artikeln av Adrian Mehic visar att när undervisningen är på campus, får snygga studenter bättre betyg, åtminstone i kurser med mycket interaktion mellan lärare och studenter. Detta gäller både män och kvinnor. När undervisningen ställdes om till distans under coronapandemin försvann effekten för de attraktiva kvinnorna medan den kvarstod för de attraktiva männen. Dessa resultat indikerar att snygga kvinnliga studenter får bättre betyg på grund av diskriminering, medan snygga manliga studenter har högre kunskaper.
Är kvinnor mindre tävlingsinriktade än män?
Svaret kan ligga i synen på risk och självförtroende, enligt ny forskning
Varför har män och kvinnor olika jobb? Ett nyligen genomfört laboratorieexperiment av Roel van Veldhuizen, biträdande universitetslektor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tyder på att en del av förklaringen kan vara att kvinnor är mindre självsäkra och ogillar risker. Denna studie, utförd med 424 tyska universitetsstudenter, kommer i tidskriften Journal of the European Economic Association.
Armenians and Greeks in Turkey Left a Positive Legacy on Human Capital and Development
Despite the rising backlash against migrants and minorities, highly skilled minorities can contribute to the economic activities and development of their local communities. But, can the economic legacy of highly skilled groups persist long after they are uprooted from their homelands?
The gender of your classroom peers can have lasting earnings effects
Can school environment contribute to the gender gap in earnings? A recent study of Swedish students shows that gender of one’s schoolmates can affect subsequent earnings. More specifically, girls with more female peers tend to earn more later in life. This is likely explained by them choosing less female-dominated education and professions after school with higher earnings prospects.
Growing inequality in China is shaped by the housing markets
Kina är ett av de mest ojämlika länderna i världen. I en ny studie, visar Thomas Fischer (nationalekonom från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet) att detta delvis beror på höga fastighetspriser i de urbana tillväxtområdena. Människor i fattigare regioner har inte råd att flytta till städerna där de nya jobben växer fram vilket ökar ojämlikheten. De som ändå tar sig till städerna tvingas betala höga hyror vilket ytterligare förvärrar problemet. Enligt Fischers studie kommer bostadsmarknaden fortsatt prägla utvecklingen av ojämlikheten i Kina.
People downplay Covid risks to justify engagement in pleasant activities
Under covid-19-pandemin innebar många trevliga aktiviteter såsom restaurang- och gymbesök avsevärda hälsorisker både för oss själva och andra. En ny doktorsavhandling från Lunds universitet visar att människor tenderar att underskatta hälsoriskerna när de lockas att delta i sådana aktiviteter. När deltagarna i ett experiment fick ett presentkort till ett café, besökte försökspersonerna inte bara caféet oftare, utan övertygade också sig själva om att riskerna förknippade med cafébesöket var lägre. För att motivera sitt riskfyllda agerande tonade de ner risken för covid precis innan cafébesöket.
Siblings’ gender and inheritance customs shape educational attainment in sub-Saharan Africa
Trots förbättringar i vissa andra utvecklingsregioner kvarstår könsskillnaden i utbildningsnivå i Subsahariska Afrika. Om föräldrar ägnar mer resurser åt att utbilda sina söner, borde det innebära negativa konsekvenser för syskonens utbildning att ha en bror.
Ny forskning visar att vilken typ av arvsed som praktiseras avgör huruvida detta stämmer. Den negativa effekten av att ha en bror beror på om den dominerande seden är att arv går från fäder till söner eller inte. Resultaten presenteras i en ny avhandling från nationalekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan.
Så slår de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland
Med anledning av Rysslands invasion i Ukraina förklarar nationalekonomen Fredrik NG Andersson hur de ekonomiska sanktionerna slår mot Ryssland, såväl mot befolkningen som mot företag, banker och den ryska centralbanken.